Konsten att komma över någon

Igår satt jag och läste igenom massa gamla sms på min telefon. Och jag kom på mig själv hur jag satt och "Aaawwh", "Miiih", "Ååååh" :ade mig. Konstigt nog inte när jag läste hennes sms. Utan när jag läste mina egna sms, till henne. Det finns en charmör i mig som jag alltid vart lite smygkär i. Och jag vet att rätt många andra säger och tänker så om sig själva. Jag fortsatte tankarna med "Varför kan ingen som JAG sweepa mig av mina fötter"?

I Helgen blev jag kallad charmig. Och sånt går jag igång på till tusen procent. För jag vet att jag är det (tyst till alla som hysteriskt bryter ut i skratt).

Det här inlägget är rörigt. Men det handlar om en sak och bara en sak.
Jag är ju kär i mig själv.

/f2

Thriller

Nu resignerar jag officiellt. Seriöst, hur ond kan världen vara? under loppet av några månader har jag hunnit fria till en och pratat med en till, båda skulle bli mina lovers. MEN, nu dejtar dom varann, och varför känns det som att det inte är första i världshistorien detta händer. Jag ger upp, jag orkar inte vara med i denna lebbvärld där alla bara tar varandra framför ögonen på mig. Det är inte rättvist. Från och med nu, lovar jag, Bert Ljung, att aldrig mer titta åt en tjej!! Seriöst, det tar tid, det blir aldrig bra. Man orkar inte, blä.

/
f1

oslipad diamant

"alla som bajsar e bajsare"
så kan det låta en typisk lördag, strax innan utgång.

/f1 & f2